Dag 122 - Cruisefas: ge inte upp, Majsan... ge inte upp...

Gomorron alla glada!

Här är jag o försöker peppa upp mig själv. Så jävla jobbigt just nu!! Jättesugen på spansk korv, bacon (det fettaste sorten), fett fett fett... fattar inte.

Till lunch blir det kyckling och till det kanske curry-kesella, inte bestämt ännu. Några kokta ägg kommer jag ta till jobbet oxå, det är kvällspass hela veckan o det lär bli låååååååååååååååång... usch...

Idag är det bästa Elinas dag! Hon är med i Hälsans bilaga på Aftonbladet! Otroligt fin tjej som man har lärt känna hos FB-gruppen. Fin, rolig och väldigt fokuserat på hennes dukanandet! Inspirerande finaste Elina!!

Nu ska jag förstätta med städningen o sen ut o köpa Aftonbladet på väg till jobbet!

Trevlig måndag!!!

Dag 121 - Cruisefas: Here I am again!!

Så där ja! Tillbaka till där jag var för en månad sen!

De senaste dagarna har vågen visat 64,9 kilo så man ligger på -7,3 kilo nu. De känns verkligen att det blivit mycket fuskande sen Påsk.

Påsk var jag i Kiruna o hälsade på svärföräldrarna. Det var en underbar resa, jag älskar allt där uppe! Kanske inte så mycket som för att flytta dit, men det är helt fantastiskt att spendera några dagar där. Maten var förstås inte direkt Dukanskt. Men gott var det....

Efter det kom min födelsedag. Henrik bjöd mig till en italienskt restaurang. Olika ostas o charcuterier o sen godaste pasta o vin till det. Nej... inte heller så Dukanskt.

Men det värsta resan till mamma o pappa. Hur överlever man en hel vecka i Spanien, med massa med mammas mat, mosters mat, och cañas med tapas hit o dit? Nej, det funkar inte.

Nu är jag tillbaka i Sverige o har tappat Dukanlusten helt. Orkar inte. Vill äta riktigt god mat!! Men det vet jag är en inte så bra idé... Har försökt att övertala mig själv att det är jättelätt, bara att börja som i februari, men kroppen har fått smaka på godare grejer o vill inte släppa nu.

Men men... jag har bara migsjälv att skälla på. Det är bara jag som kan sätta stopp för det. Och det ska jag göra!!

Har tjejerna på FB-gruppen som ger världens bästa stöd. Och sen kan jag tänka tillbaks till min spanska resan: förutom ett par extra kilo fick jag med mig lite stolthet i resväskan: helt underbart att se min mammas reaktion när hon såg mig. Sista gången vi sågs var de här i Stockholm på besök. Det var i julas. Sen dess hade jag gått ner 8 kilo. Mamma kunde inte tro på sina ögon. Min bror hade inte sett mig sen juni 2011, han tyckte det var en stor skillnad!! :)

Så där har jag planerat o tänka nu. Och sen funderar jag på att ta en kopia på Hannas sista "före - efter" bild o klistra det på kylskåpet!! Hanna är en av mina bästa inspirationskällar. Hon är allt jag vill vara, underbaraste tjejen o bästa dukanare!! Om ni inte redan gör det, jag rekomenderar er att läsa hennes blogg, hon är bara bäst!!!

Trevlig söndag!!